Häftigt att lägga båten i Dockan i Malmö. Gott om lediga platser och vi trivs direkt.

Besättningsbyte; Elsa tackar för sig och vår Strängnäskompis Robert Eriksson mönstrar på.

Glider smidigt ut från Dockan och skumpar iväg på havet. Oj vad det går undan. Vi siktar på Kyrkviken på Ven. Närmar oss hamnen och inser att båtarna gungar lite väl mycket. Vi byter strategi och går mot på Rungsted.

Hittar en ledig plats längsmed en av kajerna. Jisses så många fina båtar i hamnen. Glass, öl, bad och middag på bryggan.

Lugn läns längs läckra Langeland. Gippar oss förbi norra udden och får sällskap med en gigantisk flytande oljerigg – eller liknande. Ingen vanlig syn på sjön.

Bra drag i grejerna. Fullt fräs förbi sundet utanför Omö. 5,5-8,5 m/sek. 40 distans.

Kaffe i hamnen därefter löpning och bad i havet.

Vinden håller i och efter en natt med kuling fastställde vi en ytterligare liggedag i Rudkøbing. Byn må vara gullig men samtliga besättningsmedlemmar började redan i morse känna sig ganska klara med utbudet. Efter att förstärka ytterligare med tampar tog vi sikte mot Svendborg, men denna gång testade vi busskonceptet. Mycket smidigt!

Efter vietnamesisk streetfood var vi kaffesugna igen. Det fick bli ett besök på Lolo Bakery and Bar – ett mysigt ställe som tidigare besättning tyvärr missade eftersom det var stängt. Bingo denna gång!

Väl tillbaka i Rudkøbing blev det träning, handling till fiskmiddag, god öl och yatzy. Nu börjar vi känna Rudkøbing och känner oss redo för nya äventyr. Ivriga inför morgondagens mer behagliga vindar!

Nattsömnen var väl inte den bästa med tanken på vinande vind, ryckande tampar (jodå, gummistropparna satt på) och mängder med gäss på vattnet inne i hamnen.

Per foto

Morgonen blev ändå bra tack vare att Elsa nosat upp ett kanonbra kaffeställe. Coolt och gott – och kul konst i porten bredvid.

Ingen segling idag så Per och jag gav oss ut på en strapatsrik och rätt krävande cykeltur över till andra sidan ön och hamnen på Spodsbjerg.

bild per

Elsa tränar och testar löparspår, badanläggning och badbrygga.

Efter en lite gungig natt ute vid inloppet till Korsørs lystebådehamn var det skönt att vakna till en lugn morgon. Mulen, men lugn. Nackalembres var nu tre ombord och en viss ringrostighet fanns nog kvar när vi skulle lossa från de evigt fördömda pollarna. Nåja, loss kom vi och iväg det bar! Härligt att komma under segel igen.

Redan efter några minuter fick vi fajtas med stora bjässar, två stycken feta dragare kom upp bakifrån, men de höll dock väl undan för Blåvinge. De hade koll men stora var de allt. 

Sedan lättade molntäcket och vi fick en forsande bidevindssegling över mot Fyn och ned längs Langeland. 5-9 m/s och fin gång i båten.

Väl ned mot Rudkøbing tilltar vinden, förstås, och i motström och elände tar vi ned och går motor sista biten.

Per gör en svängom och siktar snart huvudpiren som i kortet anges för stora båtar. Borde gälla Blåvinge och med hjälp i land från snäll tysk försöker vi dra i land båten men det visar sig att sandbankarna inte var muddrade hela vägen in. Bara att vända ut. Strul och vind och blåst och elände. Skepparn hittar inte balansen och hela ekipaget ramlar in mot den lille tysken i lä. Som tur var var hon välfendrad och vi får ta ny sats och göra spring på lille tysken. Det tyska paret hjälper till, ja vad skulle de annars göra? Denna gång går det bättre och vi får ta en ny sats in mot ett annat pollarpar mitt i hamnen.  Även här får vi hjälp av snäll tysk.

Efter dessa äventyr sitter det bra med en öl tänker vi och drar upp på købingen. Hamnar på ett förträffligt hak med musik, tampas och lokal öl. Valnöt från Ærø finns också till skepparens speciella glädje.

De goa tyskarna valde en annan bar och vinkade hej och språkade glatt när Elsa och Carin kvistade hemåt. Äventyr leder som vanligt till minnen och vänskap.

Igår kväll vinkade barnen av Johan och Krusse efter en fin avslutningsmiddag. FF (=föräldrarfritt) och sällskapsspel följde där efter.

Vi vaknade till ett väldigt gung och regn. Tre kaffesugna kusiner var då något fundersamma över hur det skulle bli med morgonkaffet med tanke på att gasreglaget igår visar sig vara sönder. Vi vet sedan i fjol att kaffe utan gas ombord lättast löser sig genom ett rek i hamnen. Nils kommer efter 30 minuter tillbaka med tom termos, snopen över Korsørs knappa kaffeutbud en söndagmorgon. Det slog oss då att vi har två kompisar i hamnen – det danska paret på Comfortina 44an. Elsa och Nora fyllde vattenkitteln, letade reda på båten och knackade på skrovet. Mycket riktigt var de kvar ombord och blev så glada över att vi kommit över i denna svåra tid. Efter ett fint samtal vandrade vi tillbaka med kokande vatten i kitteln. Vi är alldeles förtjusta i detta underbara par.

Senare blev det besättningsbyte och avmönstring för resten av Malmölembre.

Tack för fina dagar och ännu finare sällskap! Vi i Nackalembre hoppas på lite Malmölembreväder framöver!

Idag väcktes hamnen av en skönspelande dieselorgel:

Det var fina vindar och även i övrigt gott väder så vi drog ett varv runt ön för att prova på alla vindriktningar, men också för att ingen var riktigt redo att avsluta segeläventyret.

Sedan, dra på trissor, blev det fenderbad igen.

Vi nåddes av dramatiska sjukdomsbesked hemifrån mitt under seglatsen men efter ett par timmar kom lugnande besked och vi kunde pusta ut.

Frampå eftermiddagen nådde vi Korsör och lade till på yttersta bryggans gästplatser. Vi sa hejdå till pojkarna Frisk som tog tåget till Svendborg för att hämta sin bil. Vi övriga käkade vår femtioelfte fish & chips och träffade för tredje gången på favoritbåtgrannen, denna gång i deras hemmahamn. De tycker nog att det är lite obehagligt att vi dyker upp överallt där de befinner sig, men höll god min.

Johan och Kristina blev sedan upphämtade av Friskarna för skjuts hem till Malmö och Lembrekusinerna stannade kvar en natt till för att njuta Blåvinge utan förmanande föräldrar.

Tack säger Malmölembre för fina veckor ombord!