Taggad besättning och skön segling, med sol, surf och tumlare. Målet för dagen var Omø, där vi var för åtta år sedan och tyckte mycket om. Väl på Omø tryckte vi oss in mellan något för tätt placerade pållare och låg sedan tryggt fastkilade. Det blev omedelbart bad och sedan provsmakning av öns öl på den lilla lilla baren i hamnen. Och sedan gick vi till byn och köpte mera öl. Och potatis från ett vägstånd. Och hemgjorda salvor och schampon från ett annat vägstånd.
Johan, Krusse och Nils kliver på och Gustaf, med väl etablerade sjöben, stannar kvar för ytterligare en veckas segling. Vi har längtat!
Så kom då till sist sommaren… Högtryck, solens strålar höjer temperaturen, fåglarna sjunger och vi tar morgondopp i viken. Spolar däck före avfärd. Havet ligger nästan helt stilla, bara en svag krusning som fyller spinnakern ned mot Omoe. Det ser så fint ut redan på håll. Frestelsen är stor att gå in och bada, men vi vill röra oss lite närmare morgondagens tänkte hamn för besättningsbyte så vi stävar vidare.
Men vi kan ändå stanna upp. En tumlare ger en fräsande hälsning i aktern. En säl tittar upp om babord. Vi stänger av motorn och låter Blåvinge ligga still för bad. Hon gör sig magiskt bra som badbåt till havs!
Vejrö välkomnar oss och många gör oss sällskap denna sena eftermiddag. Hela stället är öppet för stora och små. I hamnen finns en liten affär som också fungerar som hamnkontor och pizzeria i skön kombination. För hamnavgiften kan man låna krocket, tennis och grillplatser. Rofylld stämning men ändå full av aktivitet.
Vi går den korta turen till sandstranden. Glass och bad!
Gustaf spanar in en snygg Brenta38 och slår sig snart i slang med ägaren. Vi får gå ombord och får en snabblektion i italiensk seglingselegans. Hydralik till allt, rent och snyggt! Ett njutbart koncept!
Det blir pizza ombord och sedan rom och kaffe till efterrätt.
Från sandredden utanför Samsö styr vi söderut ned mot Store Bält. Medström idag och vi taktar SOG 9-10 knop över havet. Vinden i gattet når 9.5 m/s och vi får plocka hem akterstaget för kung och fosterland. Hej vad det går mellan ostprickar och tankers!
En bit ned i Store Bält får vi lugnare vatten och vi får öka buken igen. Kerteminde seglar vi förbi och vänder in till Korsör. Zoomar in på det digitala sjökortet och ser ett par noteringar om 2.1 meter. Väljer därför först att gå in mot de större bassängerna in mot stadskärnan men tyckte inte riktigt att vi hörde hemma bland de jättelika Natobåtarna. Ringer hamnkaptenen som ger tryggt besked om djupet in i Lystebådehavnen.
Här var det stort och välordnat! Staden går dock i lugnt julitempo denna dag men Per hittar en spritbutik som kunde liva upp stämningen i flera dagar framåt. Rom, vin och öl kunde köpas efter en rejäl provomgång. Lommar iväg med dyrgriparna och kvällen är räddad!
Solen kommer åter, och vi badar i omgångar i den lilla fina havsstranden intill marinan med Stora Bält-bron i fonden. Vackert!
Efter en kryss i motström tog det oss hela dagen till Samsö-Ballen. Ljuvligt väder men med en VMG som går ner mot 1 så fick vi ta till motorgång ett par timmar för att sedan sträcka igen mot målet. Så kom det västvrid som DMI talat om och det blev åter till att kryssa. Nu dock med 7-8 meters vind. Hem på akterstaget och marschen fortsätter.
Vi börjar ana en del ugglor i den berömda mossen när det ligger 36 båtar på dragg utanför hamnen. Ett glatt gäng i en båt som hänger på inloppspontonen hälsar oss välkomna. Till Samsö musikfestival.
Ballen också. Helt tjockt i hamnen av 72-fots motorbåtar och små hashbaljor från Roskilde. Bara att snurra ut och sedan njuta av dansk kavlitetsfestival från sand-redden. Kunde ha det sämre, faktiskt.
PS. Festival på distans är ganska behagligt. Går att dricka vin till. Och morgonsol i sittbrunn efter dopp från båten är ej heller att förakta!
Efter ett par timmar med lätta förhållanden röstar besättningen på Själlands Odde. Vi fick lova upp och med brant spinnakergång fick vi en drömsegling sista biten. Ett par pojkar i en HR34 vittnade om att de beundrat oss i kikaren.
Odden. Vilken pärla! Runt hus, fin fisk, vackra slipar, stor hamn som aldrig blir riktigt full, massor med aktivitet i hamnen.
Livet behöver kontraster tänkte vi och gick till verket inne i Roskildefjorden. Här litade vi inte riktigt på vårt första intryck eftersom stålverket ger en rejäl industrikänsla från fjärran.
Men döm ändå av vår förvåning när första intrycket faktiskt kunde leverera hela vägen. Carin och skepparen klev iväg för att bada, men inte en badstege i sikte. På väg till stan, däremot, en tydlig skylt med uppmaning att inte doppa sig i det vatten som fortfarande kämpar för att återfå ett rimligt ph-värde efter den industriella revolutionen i Danmark.
På samma bog – restaurangerna i stan annonserades med stora menyer och bilder på både drinkar och mat. Mycket riktigt så stämde kvalitet med genren. Fokus på rejält och inte så pjåskigt. Hamburgaren självklart val. Stabilt.
Sedan en promenad tillbaka till lysehamnen. Carin tar oss på en vindlande stig där myggen och nässlorna gör sällskap med mördarsniglarna. Vi kan här stilla konstatera konsekvenserna när människan fokuserar något mer på industriell utveckling än på biologisk mångfald.
Vid nästa besök ska vi inte glömma egna jodtabletter.
En lugn morgon i Gilleleje efter en sen kväll där vi gick på sportsbar för att se Spanien segra mot England i fotbolls-EM-finalen. Vid halvtid var emellertid stämningen så hög i baren och besättningen lite pömsig så andra halvlek fick avnjutas i salongen ombord på Blåvinge.
Lugnet i hamnen förbyttes successivt mot rejält med vind och knubbiga studsiga vågor som hör Kattegatt till. När vinden passerade 10 m/s-strecket och inte ville gå tillbaka tog vi ett rev och stävade vidare. Eftersom vi tidigare legat i Hundested valde vi denna gång att gå längre in i Roskildefjorden för att se vad Sjelland mer har att erbjuda. Det är lite trångt om vatten här så vi gick en stund motor i motsjön (obekvämt och tröttsamt långsamt!) för att sedan rulla ut ett försegel och gunga ned mot Fredriksvaerk. Det visade sig som namnet antyder vara ett rejält värk. Tidigare för krut och numera stål och cement. Gustaf uttryckte ett visst missnöje med denna skönhet men övriga besättningen var ganska mör efter en blåsig dag till havs och vi beslutar oss för att lägga fast på en pollare-plats ute på kajen. De angivna 2.8 m djup visar sig vara lite generöst angivet men än finns det i alla fall vatten under kölen!
Med solen i håret (i alla fall emellanåt) och vinden i ryggen (främst) seglar vi ikapp båt efter båt upp genom sundet. Lunchen intages under gång och alldeles för snart kom vi fram till Helsingör så vi gick vidare. Toppar 10 knop på gps så en hel del ström norr om sundet. Skönt att vi inte kryssade åt andra hållet.
Per, Carin och Gustaf seglar iväg för en vecka runt Själland. Regn och rusk och dålig sikt.
Per inleder med att glo för mycket in i plottern och lyckas pricka den gula pricken utanför hamnen. Ajaj, en repa i friborden som vi får putsa till hösten.
Annars fräser Blåvinge fint över havet. 8 knop till Flakfortet utanför Köpenhamn. Det klarnar upp och vi kan njuta av solnedgången och havet. Semester!
Loggbok Blåvinge - Arcona 380