SRS Havskappseglingsregatta Sandhamn 2022

Så var havskappseglingsdebuten avklarad för Nils och Gustaf. En helg som gav mersmak. Vi blandade trim för fart i båten, taktik och manövrar och gick runt på hela besättningen.

Första seglingen. Starten tar Johan Gasslander i vanlig ordning närmast perfekt. Vi ligger bakom en hetsig linje där ett par båtar måste vända ned 10 sekunder före start och börja om. Vi tuffar upp i fri vind men efter 10 minuters segling har Dehler 45 Solong kommit i fatt och börjar ta vind av oss i lovart. Vi glider ned bakom hennes akter och försöker på nytt få fri vind. Mot första märket hänger vi med hyfsat och vi kan sedan plocka upp spinnakern för en underbar gång upp längs Stockholms skärgård i solnedgång.

Serenity, Linjett 33

I gruppen shorthanded finns några långsammare båtar som vi kommer ifatt och vi ser snart deras spinnakrar försvinna bakom oss. Plötsligt åker nylonet ned och genuan upp. Ett temporärt skifte ska det visa sig för efter 30 minuter åker blåsan upp igen.

Lite railhäng blev det också.

I alla fall för de allra flesta. Goose II, Mumm36, väljer dock att ligga kvar med genuan och vi passerar med betydligt bättre tryck i grejerna.

Vi kalibrerade ned loggen lite men här går det ju rätt smort ändå!
Goose II passeras. På nattens kryss kom de tillbaka och vann till slut mot oss.

Vi seglar in i natten och stävar på ganska bra fram till vändningen vid Armbågen Ostprick NV om Svenska Björn. Vi möter en del snabbare båtar som har rundat. Fältet utspritt, natten har lagt sig och vaktgången har kickat in. Disciplinen på railen avtar något i natten men i gengäld hålls humöret uppe. Skepparen startar kryssen ned, men det går segt och lite stötigt.

Det var en kall natt.

Ovanan att segla mot vågorna, seglar med för stängda segel, farten är inte vad den rimligen ska vara. Inför nästa regatta så ska polardiagrammen upp i sittbrunnen. Svårt att känna vad som är rätt, även om flera rorsmän under natten vittnar om samma sak – det är svårt att få tryck och höjd samtidigt. Vi vill mer men får inte riktigt till det.

Nils till rors. Någonstans utanför Svenska Högarna.
Nattgäst.

När morgonen kommer fortsätter kryssen ned mot en väderboj ca 15 distans syd Almagrundet. Lite yrvaket försöker vi få båten att gå bättre och med något lägre kurs och något öppnare akterlik i storen ökar farten. Intill märket börjar det blåsa upp från de ganska stadiga 5 m/s och vi får 8-9 m/s och en brant slör väntar. AWA 100 och upp mot 10 m/s med vår enda S2 spinnare. Det blir en salig upplevelse med tilltagande sjö och med ett snitt över 8 knop och en del surfar över 10 knop.

Dan vid rodret. Sol och 9-10 m/s It is a halleluja moment!

Nu knaprar vi nog in en del på båtarna framför oss, eller kan slumpet spelat dem i händerna också? Vi tänker inte så mycket på det här och nu utan besättningen lär sig den hårda vägen att man måste vara med på skoten när båten vill lova upp. Skepparen kör med olika kommandon och det är inte alltid uttrycken är bekanta. Det blir till att blåsa ur spinnaren några gånger innan vi hittar ett säkert läge och loggar på in mot Sandhamn.

Efter Revenge har kappseglingsflottan fått en egen boj att runda för att hålla rent för ett 40-tal militärfartyg som firar att Sverige är på väg in i Nato. Nej, förlåt, att flottan fyller 500 år ska det vara!

Johan til rors. Sandhamn i sikte.

Blåvinge går i mål efter 17.44h segling. Placering 5, 1.13h efter på SRS handikapp. Men om sanningen ska fram så var det inte så många båtar som kom till start och vi hade bara en mindre båt bakom oss i resultatet, som också drabbades av ett vindvrid i slutet.

I Sandhamn går besättningen in i skön vila/fix/äta-läge och en del umgänge mellan besättningarna.

Skön stämning ombord.

Nästa morgon är det dags för Race 2, ett kortare race som blir som ett mellanting mellan havskappsegling och bankappsegling. En mycket bra bana med en längre kryss initialt och sedan slör, läns och bidevind innan sista benet in till Sandhamn bjuder på ytterligare än läns. Nu ställs vi mot en Arona380, Mapani med Erik Utterström som skeppare. De fick inte ihop besättning till race 1.

Kryssen blir ett kraftprov. Vi försöker hitta ett bra VMG och det blir några grader lägre men med bättre båtfart jämfört med gårdagen. Mapani glider iväg, det är svårt att hålla jämna steg. När vi slörar iväg mot nästa märke plockar Mapani upp en reacher men vår S2 bär ändå bra så vi upplever inte att vi tappar ytterligare på det benet. Vår akilleshäl är nog främst kryssen.

Sista länsen in.
Här sitter trimmet. Och manövrarna.

Blåvinge går in som 3a i race 2 och blir totalt 2:a. Det blev några DNS dag två så även om placeringen är finfin på en första kappsegling så får vi erkänna att det finns en del att putsa på. Men med detta gäng har vi en fantastisk bas. Skön stämning i besättningen ger en riktigt go känsla inför Gotland Runt om några veckor.

Publicerad av Per Lembre

Sailor at heart. Lives in Stockholm. Since 2020 sailing Arcona 380 Blåvinge.

Lämna en kommentar