Det friskar i ute till havs och efter skeppsråd beslutar vi oss för att ta tillfället och ligga still en dag och umgås med Liungmans som flott hämtar upp oss för en tur till akvarellmuseet. Friedensreich Hundertwasser visas med snirkliga organiska och härliga färger och former i alla möjliga material, till och med hela hus!

I hamn hittar vi en Arcona med stilig rullbom. Hade brorsan gillat.

Almösund bjuder på en fantastisk ICA. Det lockade fram finmiddag ombord med lokala råvaror.

Skepparen passar på och gör en havstulpancheck på roder och propeller. Under kontroll. Med badtempen som råder är det lätt att hålla rent.

I förhållande till vindstyrkan har vi sovit rätt bra. Men hamnen (dvs marinan) saknar verkligen charmfaktor – det är trots allt ingen ”riktig” gästhamn.

Det ligger några rejäla båtar på bryggan. Som den här Swan 56:an. Kändes bra att ha dess mast som åskledare i natt.

Efter ett par kilometers promenad kom vi runt udden och fick en fin vy av bron.

Idag fick vi se vad våra regnkläder går för. Endast riktiga sjöställ klarar skyfall av den här sorten. Valde lugnare vatten och fick se en annan Bohuslänsk skärgård med höga berg och mycket skog.

Rätt som de var dök det upp en bro vid Skåpesund och vi fick påminna oss om hur hög mast vi har. 19,5 m är det som gäller.

Lägger oss vid Almösunds Marina och hoppas på en lugnt natt. Tjörnbrons ena fäste ligger bakom skogen. Och en kort promenad till Myggenäs hittar vi en ofantligt bra ICA-affär. Den får lätt fem🐝!

Lämnar Käringön vid 11 och sätter två rev direkt. 10 m/s rakt syd. Går mot Mollösund och har en Luffe jagandes bakom. Vi tar matchen.

Mysigt västkustsamhälle med liv och rörelse. Guidades runt ön av familjen Kinch. Hit kommer vi gärna tillbaka.

Blåvinge visar sig som vanligt på styva linan och äter båtar på en härlig kryss ned till Gullholmen. ”Bra fart ni har” meddelade en spinnbåt som tajmade vår styrbordspassering med pratdistans. Elegant! En trimaran med kolsegel vek ned sig och vände när vi precis skulle passera. #ännu inte frånseglad.

Tuffar motor nedför Gullholmens insida och intar lunch med regnskurar.

Övar aktertilläggning. Fin hjälp på bryggan på Käringön. Blir till att skaffa en lång tamp till bojen.

Fast det börjat bli seneftermiddag väntar flera tomma platser på oss vid bryggan. Båtar längre än 9 meter får ligga på utsidan med boj i aktern och här glider vi in bredvid en blå IMX40a.

Loggen för dagen är 41 nm över grund och 49 genom vatten. Strömt ska det vara. Skepparen fick rensa sjögräs från mantåget före promenaden på denna idyll.

Ett mer pittoreskt ställe får man leta efter. Gamla bodar och stugor som hängt med i många år. Husen ligger tätt och i de små trädgårdarna blommar det som bara den.

Stormen som vi väntat på uteblev och ersattes av ett par rejäla regnskurar under natten. Vi lämnar Fjällbacka innan 08 och går mot Väderöarna. Väldigt fint och väldigt trångt. Här vågar vi oss inte riktigt in.

Vi tar istället en sväng ut på havet och det blir väder för spinnaker.

Vi toppar i 9,9 men när skepparn klantar sig med rodret och nästan sköljer fördäcksgastarna över bord känner besättningen att vi ska spara adrenalinet lite till nästa äventyr. Vi går i bidevind in mot land. Det blir mysväder och bad från båten.

Det vankas busväder framåt seneftermiddagen så vi stannar kvar längs med flytbrygga med nosen i öster. Utanpå en stadig nederländsk båt som varit ute i två månader. Oslo, Stockholm och Malmö får MVG men Göteborg gillade de inte.

Hela dagen seglar båtar in i hopp om en säker bryggplats inför ovädret. I gästhamnen staplas båtar som i Tetris. Nu är det mest svajankring som gäller för latecomers.

Vi vandrar upp på Vetteberget och vidare över steniga hällar och längs stigar tillbaka ner till byn. Kafébesök, badbyxinköp och bunkring av mat. Åter till båten för att bulla upp med fendrar och extra tampar.

Vi vinkar av Malmö med extra gastar Oskar o William. Säger sig haft en magisk vecka och den fortsätter när vi forsar uppför leden. Får gippa fram o åter för att låta linfärjan till Malmön gå före. Visar sig vara ett drunkningstillbud så ambulansen skulle fram förstås.

Vi tvingas till ett stopp utanför Smögen med dopp för att kyla ned oss. Sedan vrider vinden och vi sträcker över fjärden mot Fjällbacka.

Blåvinge siktas förstås och välkomnas till Fjällbacka av Göran, tidigare Arcona 380 innehavare och vän till Blåvinges tidigare ägare Sandro.

Bad från badholmen är magiskt.

• 

• 

• 

• 

•