Fearless Filippa tog över rodret och jäklar vilken fart det blev! Hon klockade 8,4 över Bråviken och tuggade i sig båt efter båt.
Väl i Arkösund blev vi mötta av pilsnabba gossar i gummibåt, som lotsade oss till rätt plats och sedan tog emot oss på bryggan. Fin service! På kvällen blev det middag på Arkösunds hotell. En väldigt trevlig upplevelse, med vacker plats och utsikt, proffsig personal och jättegod mat!
Vi trodde dimman hade lättat tillräckligt för att ge oss ut men tji fick vi, så fort vi lämnat Nynäshamn tjockade det till sig igen. Det blev till att tuffa fram sakta och försiktigt ett tag.
Men så skingrades dimmorna, vi satte segel och det blev en alldeles underbar dag till sjöss!
Zooma in och observera hur väl kumlet smälter in i bakgrundens skogsrand. Vem hade trott det om ett gammalt kummel?Skön farkost 1Skön farkost 2
I hemmahamnen Gustavsberg hade vi fått tips om en fin klubbholme, Broken, så den tog vi sikte på. Vilket härligt ställe! Gott om plats vid bryggan, trevliga båtgrannar, fina promenader, fräscha mulltoaletter, bastu – ja, hit kommer vi gärna tillbaka.
SkogsurinalBastunNybastadEn bekant till Nackalembre kom förbi, han såg ut som Per men hette JohanFinfrämmat
Och som grädde på moset bjöd Mia och Fillo på pasta Siciliana – mums!
Återigen en ljuvlig morgon med tantdopp och kaffe i stillheten.
En efter en vaknade sedan övriga besättningsmedlemmar och vi fortsatte resan söderut i förliga vindar. Mia tog över rodret och körde ikapp och förbi de flesta båtar.
Någon tipsade om att det var Kristinas namnsdag så väl på plats i Nynäshamn blev det bjudmiddag på den bästa thai-restaurang som fanns att uppbringa (Golden Kitchen Rim Nam) – väl värd alla lovord på tripadvisor och den långa marschen dit!
Hemkomna på båten igen upplevde vi ett svall från Gotlandsfärjan som inte var av denna världen, fendrarna flög åt alla håll, så vi flyttade elegant Blåvinge till en bojplats längre in.
Morgonen var solig och spegelblank så det fick bli nakendopp, men fy tusan vad kallt det var i vattnet! Studs på ytan och snabbt upp i båten igen. Sedan var det gott med kaffe.
Vi satte kurs mot Lacka men pinkryssen blev för tuff, trots en liten läpaus utanför Karlslund för att sätta ett rev. Lacka, denna lilla plats på jorden som börjar anta mytiska proportioner, fortsätter alltså gäcka oss och vi lade oss för svaj i Bötsviken istället. Ett fint ställe som lockade till läsning och vila på eftermiddagen. Sedan blev det middag och sällskapsspel.
Malmölembre övernattar och fixar i ordning båten inför Slogstorpsmaffians ankomst.
Mia och Filippa anländer frampå eftermiddagen och vi är så ivriga att komma ut på sjön att kaffet får anstå tills vi kastat loss. Första stopp Saltsjöbaden för att fylla på dieseltanken, sedan sätter vi segel. Mias gamla seglartakter sitter i och Filippa är helt orädd ombord och njuter av både farten och lutet. Vi styr mot Härsö men där är det fullt och dessvärre möts vi varken av öppna famnar eller utsträckta händer så vi far vidare mot Erikstorpsviken norr om Dalarö. Här ligger vi skönt på svaj och njuter av kvällen.
Det blev Lilla Gotland Runt i år för Blåvinge. Efter ett par tre skepparmöten både före och under racet så följde vi utvecklingen av vädret. Mycket tydliga prognoser spådde mycket vind under hela havsdelen av racet. Vi beslutar oss att starta men vi är också tydliga med att vi kan välja att avbryta tidigt om det blir svåra förhållanden.
Starten: Lätta vindar från NO lockar oss att lägga oss på Babords bog, vilket givetvis har sina uppenbara nackdelar i en start. Nu var det ungefär 90% av båtarna som valde samma taktik, men några går förstås högt och kommer för styrbord med resultatet att det korkar igen duktigt på startlinjen. Vi hamnar bakom och det tar tid innan vi går över linjen. Vi hamnar också i andra båtars spillvindar och har svårt att hitta det rätta trimmet ut på vägen ut från Stockholm. Regnet strilar, och successivt får vi upp bättre tempo.
Svårt att hålla koncentrationen när Gaia kommer ångande. Fantastisk båt!
Kryssen fortsätter förbi Oxdjupet, där vi fajtas med någon båt som inte väljer att väja, men vi vänder den vänliga andra kinden till och hissar ingen protestflagg.
Efter Saxarfjärden börjar vinden vrida enligt prognosen mot NV och sedan mot V. Det blir spinnare, först S4 Apelsinen för att hantera den branta vinkeln men sedan samt byte till Blå-gul-grått. Det blåser nu fortfarande bara 4-5 m/s. Fördäckarna har en lärorik resa med otaliga gippar med trilskande spinnbomskäft och lite otydlig kommunikation från brunnen. Varmt och gott och fortsatt hällande regn. Allt är blött, och glatt.
Dan vid rodret.
Ned mot Kanan får Blåvinge sträcka ut lite och det vinden börjar visa vad som komma skall. Vi fräser över Kanan i 8-9 knop på en halvvind och kan sedan åter öva gippar ut mot Korsö hals. Kämpar på bra mot ett par Arcona 340/345 som kommit ikapp oss. Så borde det kanske inte vara enligt mätetalet, men det ger oss benchmarking och speed check, och vi försöker öka. Ett timglas runt förstaget som orsakats av att ändstycket lossat gajen, sätter dock lite sordin på stämningen. När det väl är utrett så tänker vi att det inte är mycket kvar av undanvinden innan vi ska stäva ut på havet så några hundra meter går vi på fock och stor.
Railen 11 m/s.
Mot Korsö hals tar skepparen ett nytt väder. Uppdaterad prognos. Nu väntas att vinden vrider mot SV efter Gotska Sandön, och det blir med andra ord kryss redan före Gotland. Samtidigt är inte hela besättningen trygg i att möta vindstyrkor på 30knop i medel och 40 i byarna under resterande delen av racet. Beslutet att avbryta vid Alma och gå in till Sandhamn var ganska lätt. Vi prövar att segla med Jib1 och full stor på väg in och får till trimmet bra. Storens överdel som en flöjel men förstås ett jäkla drag i båten. Härligt sprut över däck!
Det visade sig att vi inte skulle bli ensamma i hamnen. Ett hundratal båtar gav upp tidigt och flera senare i loppet. I skrivande stund har segraren korats med Pro4U men det är fortfarande någon tapper båt som ännu inte rundat Hoburgen. Bara 27 båtar som kan gå i mål av 180.
Lärobitar: Bra fart i hårda vindar men öva mera i lätta förhållanden. I år har jobb och andra prioriteringar gjort det svårt att få ihop träningstillfällen. I tune-up racet seglade vi jämt med Ikigai, den andra Arcona380. I de lätta förhållandena i starten så seglade de dock iväg ganska ordentligt och vi hade inte koll på target speed och grundtrim. Man kunde direkt se att det straffade oss. Samtidigt vet vi nu att det finns mer att ge, och vi är taggade för nästa tillfälle.
Super-arrangemang: Skepparen måste också framhäva hur kul det är att vara skeppare när både KSSS levererar så bra upplägg med Race Village, information och inspiration och familj och vänner ställer upp med mingel och fest i båten inför start. Vi fick en resa med många skratt, många historier och ett glatt minne till seglingsmemoarerna!
Tack till hela besättningen: Per Lembre, Johan Lembre, Nils Lembre, Johan Gasslander, Tom Gasslander, Dan Liungman, Martin Strandberg, och det fantastiskt tillägget med Tobbe Randahl som ställde upp med superkort varsel när Gustaf tyvärr blev sjuk och fick kasta in handduken 24h före start.
Mottot: ”En glad och mätt besättningen är en snabb besättning”, ja den gäller även framåt!