Natten till Håskö

Den första anspänningen avklaras. Rött blinkar i huvudsak om babord och grönt mest om styrbord. Ett  och annat sjömärke passeras utan optisk kontakt förrän hjärtat får bulta till en extra gång. Märken som inte ger ljus förbannar vi men gläds åt att ryssen inte denna afton justerar gps-signalerna. Blåvinge går fri genom rännorna ut.  Roger och Per kan sedan ta första passet.

Natten är ljum. Vinden kommer från aktern. Tilltagande. Sjögången ännu inte svår men pockar ändå på rorsmannens uppmärksamhet. Med bara storen forsar Blåvinge under Vintergatan. 7-8 knop. 8-11 m/s. När Dämman passerats är det Karlavagnen som visar vägen.

Vaktbyte. Blå Ljungfrun i fören. Men var är hon? Som en vålnad dyker hon upp ut mörkret. Passeras nära men ändå knappt skönjbar.

Vintergatan slukas av morgonrodnaden och plötsligt dyker månen upp och bjuder på en skärva intill Venus och Jupiter.

Åter vaktbyte och frukost i soluppgång. Vi plockar fram förseglet och stävar in i Tjust skärgård. Njuter av solen och vinden och Sveriges fina övärld.  

Blåvinge har nu tuggat 100-talet distans och vi får dra i handbromsen, ty annars kommer vi fram alltför tidigt. Håskö ser fint ut så vi tar ned och går in. En tur på ön, bastun värms upp, och ångtruten förbereds på spisen. Ägget ska kokas i fem timmar för att få den rätta smaragdfärgen. Skål på er!

Publicerad av Per Lembre

Sailor at heart. Lives in Stockholm. Since 2020 sailing Arcona 380 Blåvinge.

Lämna en kommentar