Efter frukost vinkade vi hejdå till våra danska kompisar i grannbåten, gled ut från Torekov och gav oss ut på farfars första och Hildes sista tur för den här gången. Snabbt ut med segel i härliga 9 m/s sydostligt och sol, men vad nu? Fladder fladder i storens akterlik. Snörplinan är ju av! Det gjorde ont i skepparens själ att bevittna detta slit på storseglet. Farfar tog Blåvinge vidare på bara förseglet medan Per och Elsa klurade på lagning. Snörplinan av på två ställen! Rackarns! En stund senare var den översta delen lagad och vi kunde segla vidare med två rev.
Inne i sundet möttes vi av upp mot tre knops motström, trist när man tvingas kämpa på med revad stor. Med Hildes tåg från Helsingborg i sikte gick vi in på grundare vatten och slog på järngenuan.
Efter att ha glidit in smärtfritt på kajen i ett stekande Helsingborg vinkades av Hilde vid centralen och somliga avnjöt glass på favoriten Chocolatte. Tillbaka i båten fortsatte gubbarna med segellagningen. Morgondagen får visa om det håller måttet, fortsättning följer!






