Sandhamn Open – Race Review

Så var då kappseglingssäsongen igång! För Blåvinge är den kort och kärnfull i år: Sandhamn Open något av en warm-up inför Gotland Runt. KSSS stod som arrangör och gjorde det förtjänstfullt. Under de senaste åren lockar havskappseglingen färre seglare, men de som är med verkar ha ett ökat fokus . Längs bryggan reserverad för tävlande låg delar av inredningen i påsar och tält för att lätta ur det sista inför racet. Teamklädseln och sponsring på båtar. Färre ‘familjekärror’.

I SRS-klassen var konkurrensen hård. Många team som jag trodde skulle segla ORCi hade istället valt SRS. Kanske är det för stökigt att mäta in i ORCi, eller också ville teamen kliva ned ett hack i konkurrensen. Bland annat hade vi en K40+ kolfiberlåda Elvis med ett mätetal på 1.33. Hon skulle sedemera också vinna SRS. Ett antal Farr-lådor körde också SRS. Ingen skam om Blåvinge inte riktigt tampades i toppen i år med andra ord.

Starten går som vanligt bra. Ganska tajt med ett tiotal sekunder kvar till linjen när den stora blåsan åker upp. Ut mot Prejaren har vi undanvind som vrider emot och ökar, men vi lyckas bära länge och går då riktigt bra i fältet. När vi tar ned så har vi dock en klart sämre läge och focken ger inte riktigt vad de andra båtarna kan leverera som har en större garderob med reacher-segel och jibtoppar.

Efter Prejaren får vi en lång bog upp längs kusten upp till Armbågen i höjd med Svenska Björn. Här gör vi ett större misstag. Saknar strategi och går med flotten så där i största allmänhet. Vi går så högt vi kan och sträcker nästan, men vinden ska vrida med så att släppa några grader och gå på fart hade gått fortare och bättre. Vi lockas också med några båtar upp mot vinden som senare sätter en reacher för att gå med nylon snabbare. Vi gör samma, men är sena i manövern. När det senare lättar och vrider ytterligare så byter vi till stora spinnaren, även här kan vi öva på snabbhet till beslut.

När vi rundar Armbågen är vi 2-3 NM efter båtar som vi bör kunna hålla jämt med. Så när som en Swan36 som hamnat på efterkälken, är vi sista båt i flottan. Vi tappar känsla för fart i båten med färre båtar runtom oss. Till nästa gång kan vi behöva regelbundet checka trim och fart för att hålla besättningen igång: Vindriktningsförändring, tryck, hur går vi mot märket i förhållande till lagd strategi (och att ha en!)

Banan gör nu en 180 graders gir i höjd med Svenska Högarna, flottan går tillbaka till Armbågen och vänder sedan ned igen mot Almagrundet för en lång nattsegling. Vinden vrider till en lång kryss med tydlig styrbordsfördel på första delen. Vaktschemat går på, 2h vila för 2 i taget.

Magiskt fin skymningssegling. Månen går upp som en glödgad skärva som stiger upp som en rosenröd pannkaka. Njutning!

Här är det dock svårt att veta hur bra Blåvinge seglar. Den nya ML-Jib står superfint med klart bättre spalt i övre registret jämfört med MH-Jib. Men vi hamnar lätt i en mode där vi accepterar farten och inte kontrollerar trycket. Framåt morgontimmarna med Sandhamn tvärs i väster, blir det svårare motsjö och vi får gå några grader lägre. Borde vi kunna gå fortare? Högre?

Vi noterar på AISen att våra konkurrenter gör bra fart och kan göra de sista rundningarna vi pricken utanför Långviksskär och sedan gå med spinnare till Långgrundet innan målgång vid Skanskobb. Vi sätter sent (bra med bättre framförhållning…) och vi får väldigt platt mot Långgrundet, med avtagande vind och till slut kollapsar stora spinnaren. Vi sätter Apelsinen (S4.5) och skär ytterligare. Det funkar och även efter sista märkesrundningen kan vi hålla henne hela vägen in i mål. Fin avslutning på ett härligt race!

Resultat: 11 av 14 (1 DNF, 1 efter på handikapp, 1 diskad genom övergången maxtid)

Förbättringspotentialen i punktform:

• Focktrimm. Måste få till bättre utväxling och intrimning på inhauler och fockskena. Vi får gå igenom trimmloopen så det sitter. Feedback från UK är att det får backa lite i framkant stor när hon seglar på kryssen. Kontrollera skvallersvansarna.
• Stortrimm. Ännu mer akterstag? Per har fixat block för att minska friktionen i systemet.
• Lätta ur henne och jobba med lutningen – placera besättningen på rätt plats! Jag körde hårdare på detta med Linjetten. Även om Arconan är betydligt styvare så gäller förstås att lutning och placering ska optimeras! Segla mera upprätt.
• God tid vid manövrarna. Vid havskappsegling kan vi i god tid förbereda manövrar. Vi kan ge varandra den lyxen.
• Tänk igenom strategin – och håll den. Vilka vindvinklar gillar Blåvinge och hur ska vi ta nästa vindskifte? Kontrollera regelbundet – var ligger geografisk vind i förhållande till prognos, har vinden ändrat styrka eller riktning – vad betyder det för trimmet?